"Det känns lite mer här, lite varmare, trots att det ofta är ganska kallt. Känslan har alltid funnits där, klar och uppenbar, men också odefinierad och lite för stor för att sätta ord på. Känslan här, är allt det stora, som får mig att känna mig liten, men också det lilla, som får mig att känna stort. Känslan är varm, men också kall, den är mörk, men också ljus, den är omfattningen av tydlig olikhet. Den är kontrasterna. 

Här, omgiven av ett fjäll som ständigt skiftar färg, blir vi dagligen påminda om vår närvaro, i nuet, och det tycker jag om. Jag tycker om alla årstider, deras olikheter, alla former, färger och alla nyanser. Men oftast är känslan varmare, när det är lite kallare. När minusgraderna har frusit in landskapet och första snön har pudrat topparna. Oftast kommer snön redan i Oktober, och stannar ända in i juni. 

Det är där någon gång, i Oktober, när vinterdäcken åker på som ett par FUBUKIs också alltid står redo i hallen. Redo för varje äventyr, litet som stort, åtta av årets tolv månader. De hör hemma där nu, som ett självklart inslag av den långa vinterns vardag. Precis på samma självklara sätt som ett par sköna tofflor hör sommaren till, fast motsatsen. Med FUBUKI blir den krispiga snön mjuk, den orörda snön lätt, och de kallaste dagarna varma. Kontraster igen, men här förenade i en kombination där funktion delar förstaplats med charm, och enkelhet.

Vintern kommer med både mörker och ljus. Dagarna blir kortare och i början av december går solen ner under horisonten för att stanna där tills året blivit ett nytt. Temperaturen sjunker, norrskenet dansar över natthimlen, och en av många snöstormar passerar. Det nya snötäcket lyser upp vintermörkret, suddar ut gamla spår och omsluter landskapet på nytt. Det är en enda stor naturlig lekpark där ute. En lekpark som tillsammans uppträder med polarnattens fina himmel. En himmel i rosa, blått och lila. Det är ungefär där och då, när dagen är som mörkast, jag känner mest ro. När polarnatten håller om varmt och mjukt.

Där och då känns det långt borta, men ganska snart kommer tiden då dygnets känns evigt igen. Tiden då solen alltid skiner. Midnattssolens tid, den finaste tiden. Än en gång blir jag påmind om det tydligt olika, om känslan som är varmare här trots att det ofta är ganska kallt."

__

Lisa Björnström - 2023